I dag är det 1000 dagar sen vi lämnade Nya Zeeland. Vi kom hem den 12 februari 2019, vilket betyder att vi nu får tillbringa vår tredje vinter i ett kallt, mörkt Sverige.

Efter första resan 2016 blev det lång väntan till resan efter det, i slutet av 2017. Då lovade jag mig själv att det aldrig skulle gå så länge som 600 dagar mellan resorna down under. Det sket sig ganska snabbt måste jag säga.

Svenskt väder är inte vad det varit. De krispigt soliga dagarna med ett par minusgrader är ett minne blott. Somrarna är desto varmare och blötare. Ingen svag havsbris i sikte.

Jag har full förståelse för de som åker till ett annat land under en viss del av året för att kroppen mår bättre av det.

Våren i Nya Zeeland börjar samtidigt som hösten börjar här i Sverige, 1 september. Eftersom vädret är så ombytligt i Nya Zeeland så går man redan i shorts och t-shirt redan i början på våren i vissa delar av landet.

I Cornwell Park i Auckland blommar körsbärsträden för fullt från mitten/slutet av september och ca fyra veckor framåt. Eftersom vi inte varit på plats så tidigt på våren så har vi inte sett blomningen på plats, men tanken finns att åka tidigt på våren nästa gång.

Vi håller koll hela tiden när NZ öppnar upp efter pandemin. Just nu ser det inte så ljust ut, men den som väntar på nåt gott…

Ja, så var man då hemma mitt i vintern. Jeees vad det blåste och var kallt när man kom utanför flygplatsdörrarna. När vi landade på Arlanda var det många hojtande för det kändes som om planet landade på ett hjulpar och planet for åt sidan hit och dit. Behöver jag nämna att hjärtat pumpade och adrenalinet sprutade runt i kroppen. Det var första gången jag såg Leif lite orolig vid en landning. Så nu är min extrema flygrädsla tillbaka med buller å bång 😲

Så kom då Simon och hämtade oss, skönt att slippa krångla med tåg å sånt. Väl hemma slog tröttheten till, jag försökte hålla mig vaken så gott det gick, men framåt tidiga kvällen blev det svårt att hålla sig vaken. Så jag somnade vilket resulterar i att jag ligger vaken 03.30, men det är ju så tidsomställning funkar.

I Nya Zeeland kunde man ligga vaken och titta på stjärnorna med bakre bildörrarna öppna och känna den härliga brisen blåsa när man vaknade mitt i natten. Här är det lite annat, jag saknar den varma brisen. Men nu får man mysa i det kompakta mörkret i stället, det som riktigt aldrig infann sig där på andra sidan.

Undrar om man skulle försöka sova lite igen, lika bra att få tillbaka Sverige-tid i kroppen så fort som möjligt.

🇳🇿💕🇸🇪💕🇳🇿💕🇸🇪💕🇳🇿💕🇸🇪💕🇳🇿💕🇸🇪

Changi airport, Singapore mitt i natten NZ-tid. Nu är det allt lite tröttsamt. Flyget mot Arlanda går om ca 1 1/2 timme. Nu väntar vi på att gå igenom security och sen vänta vid gaten. Flyget landar på Arlanda 07.45 tisdag morgon. Hoppas man kan sova på flyget lite, för nu har vi snart varit vakna 24h. Ja, förutom Leif då som kan ta sig en nap lite överallt😆

Nu är det bara att förbereda sig på vintertemperatur, brrr.

I lördags kom vi till Cambridge, det är en liten stad, men ack så mysig skulle vi upptäcka. Vi tänkte att vi tar Top10 campingen här så slipper vi leta i grannstaden Hamilton. Vi checkade bara in för att direkt ta upp sökande efter Pandorasmycket som jag vill köpa. Men men, ingen lycka denna gång heller.

Vi åker mycket efter GPS, det underlättar väldigt. Nu var GPS’en inte på så bra humör, så när vi skulle leta upp adresser i Hamilton så började den krångla och ville inte riktigt vara med. Vi blev lite vilse där ett tag. Självklart var Norrbacka klurig och kom på att vi kan använda wi-fi som finns i GPS’en och navigera efter Google Maps, och vips så var vi på banan igen.

Ett shoppingcenter hittade vi och även en väskaffär med rea 🤗. Självklart måste väskförrådet utökas. Leif väntade tålmodigt och var med i valet av väska, en liten svart ryggsäck, han tyckte den blev perfekt, men det hade han lite svårt att erkänna 😆. Lite mat på det, det blev wok för mig och en jättemacka med mycket kött och bbqsås till Leif.

Sen tillbaka till campingen i ett lätt regn. När vi kommer fram så har solen brutit igenom och värmer skönt. Nu var det grilldags. Bilen har inbyggd gasolgrill så den tänkte vi använda, smidigt som tusan. Jag förbereder och Leif ska sköta grillningen. Karlgöra ska skötas av karlar tycker Leif 😄 Den obligatoriska grillölen var med såklart 🍺

Söndag var tågdag. Det skulle bli lite regnskurar under dagen sa prognosen men morgonen var bara lite grå och det var uppehåll. Vi började med att leta upp banan i Cambridge där man kör livesteam tåg. Fin bana (enligt Leif) i en fin park (enligt mig). Ingen aktivitet, så vi åkte till Hamilton. Den banan skulle vara lite större och Leif hoppades såklart att dom skulle köra. Men inte då, det var inställt på grund av risken för regn. Men Leif tog sig en walkabout för att gå runt banan. Var lite knepigt att hitta bara eftersom det inte var skyltat. Men lite rullande tåg såg Leif. Banan i Hamilton ligger precis bredvid en godsbangård.

I övrigt gjorde vi inte något speciellt. Var till ett shoppingcentra för att köpa vatten. Blev lite dricka också. Och så en sväng till Subway för lite kvällsmat. Fräscha mackor man får där.

I morse, måndag, lämnade vi den fina campingen i Cambridge för att åka mot Auckland. Det är sista veckan i Nya Zeeland, nu gäller det att njuta in i det sista. Idag har varit en solig och varm dag, mycket vätska går åt.

Krångel med GPS’en har det varit, dels igår när den hakade upp sig och dels att den inte är uppdaterad med alla nya vägar. Sen att kartläsaren inte är alert 100% av tiden kan inte hjälpas för det finns faktiskt mycket fint utanför bilfönstret som ska tittas på och fotograferas. Men när Sjölund börjar ifrågasätta skyltningen längs vägarna och svänger på eget initiativ där han tycker att det ”borde” finnas en påfart, ja då hamnar man på de mest konstiga ställen, och då är det lika bra att vara tyst för vad kan man mer göra än att hänvisa till vad skylten visar. Jaja, framåt kommer vi i alla fall.

Mot Auckland, men vilken camping ska vi checka in på? Vi hittar ingen bra i appen CamperMate så det får bli en gammal goding, Orewa Beach. Den campingen ligger bara en halvtimme från Auckland. Efter incheckning så åkte vi till Silverdale för lite shopping. Det var Leif som stod för shoppingen med inköp av tre st pikétröjor. Fortfarande inget napp på mitt Pandorasmycke 🙁. På vägen tillbaka till campingen så stannade vi till i en fruktaffär och köpte lite färsk frukt. Vi tittade också in i en Jaycarbutik (Leifs nya favvoplejs 😲💸) Den besökte vi också, bara att hänga med och se glad ut😄.

Dagen avslutades med att äta thaimat inne i Orewa, smaskigt. Efterrätt blev mjukglass från glassbilen som körde en sväng på campingen. Här har vi dörrarna i husbilen på vid gavel fast det är mörkt. Härlig kvällsvärme och inte ett flygfä så långt ögat når. Livet är bra nice🤗.

En vecka kvar…njut, njut, njut 🤗

I bland när man tror att inte så mycket ska hända under dan så gör det det ändå. Så kom då stormen, med buller å bång. Det började redan i går kväll med ett rejält regnande som fortsatte under sena kvällen då vinden tilltog rejält. Många varningar har gått ut från myndigheter, och vi som hade tänkt byta campingplats beslutade att vi stannar en natt till där vi redan är. Tyvärr kunde vi inte behålla platsen, men vi fick byta till en annan lite längre bort som är precis lika bra.

Det har verkligen stormat rejält 😱🌧💨🌊☔️💧Många av de värst drabbade ställena har vi redan besökt, även om Rotorua, där vi är nu, tyvärr har drabbats av ett dödsfall när en kvinna i en bil kom i vägen för ett fallande träd på gatan bredvid campingen vi bor på. Nu mot kvällningen har stormen bedarrat men vi har via nyheterna sett att det är översvämningar och trasiga vägar på många platser. Det kommer att ta sin tid att rensa upp i röran. Det verkar inte vara över helt än.

Vi själva har klarat oss bra, trots blåst och regn. Men det betyder att vi sitter i en fuktig husbil med halvblöta kläder på tork (man måste ju använda fasciliteterna utanför bilen ibland, då blir man blöt av regnet). Det är varmt som i en bastu i bilen *flämt*, då klär Leif PÅ sig för att han fryser 😲. Men vi är ju i södra hemisfären och Sjölund gör mycket tvärtom för tillfället 😆.

Vi har till råga på allt råkat ut för datorstrul 18000 km hemifrån och Leif försöker rädda det han kan. Han har ingen aning om vad felet kan vara men några gånger har datorn bara sagt att ett fel inträffat och måste startas om. Nu kan den inte det längre utan ska reparera sig själv. Den får ett försök inte mer. Det finns lite bilder som Leif misstänker inte har kopieras till hårddisken han har för backup, så nu räddar han det som går att rädda och det verkar gå bra 👍, nyss utropade han TACK GOOGLE 😆. Det verkar bli en lugn kväll i husbilen 🤗

Gonatt från Nya Zeeland🇳🇿

Nu kom jag av mig igen… Vissa dar krånglar wi-fi så in i bänken, så då blir det inget bloggande, eller så tryter inspirationen. Nåt som är lätt hänt när jag inte bloggat på några dar är att jag lätt glömmer de där detaljerna som man gärna vill komma ihåg, så därför är det bra att Leif är så duktig på att blogga, då kan jag sno lite från honom.

Nåt som Leif är mindre bra på är att tjudra fast husbilen, han försökte verkligen men elsladden ville liksom inte sitta kvar i elboxen när han skulle köra iväg bilen. Behöver jag tala om att jag inte var i närheten när det här hände. Tänk att olyckor händer så lätt när man lämnar dem obevakade (dvs karlar och småbarn 😂😆🤣). Nåja, vi fick hjälp av campingpersonalen att fixa sladden, så nu e de frid och fröjd igen.

En liten handlingstur på Pak’n Save är alltid kul, det är lite Lidl över den butiken. Mycket av varorna står kvar i sina kartonger, inget jätteutbud när det gäller varumärken men hyfsat prisvärt. Kompis Konrad var med också. Han gillar att göra prisjämförelser, noggranna sådana.

Igår träffade vi återigen våra Rotorua-Kiwi-friends Kay and Terry. De är så gästvänliga och de ger oss så mycket tips om Nya Zeeland. De berättar mycket om hur det fungerar här och det är så spännande. De har lilla Nelly (deras hund) som är en riktig kelgris, hon lägger sig vid fötterna och vill bli kliad, hon är så söt! Jag hoppas verkligen inte de är allt för trötta på oss, för vi stannar alltid längre än vi tänkt, men det är så trevligt.

Nu är Leif en stolt ägare till en keps med lokskyltar, han fick den av Terry och den ska Leif stolt bära när han kör tåg hemma.

Idag, torsdag, hade vi  tänkt besöka Rotorua Night Market, men den har tyvärr blivit inställd pga dåligt väder 🙁 Det varnas för mycket regn och hårda vindar (som vanlig svensk sommar alltså). Varningar har gått ut till campare på hela norra ön att vara försiktiga och lokalbefolkningen har blivit ombedda att tjudra fast (!! vad det det Leif försökte med bilen?😲) utemöbler och grejer som kan flyga omkring. Än så länge har bara regnet kommit igång, den hårda vinden kommer till natten.

Istället har vi shoppat lite på Jaycar och The Warehouse, tiden går fort när man har roligt🤗

Nu har jag börjat räkna ner dagarna till resan tillbaka till Sverige. Nya Zeeland ligger i södra hemisfären på andra sidan jorden, tänk om tiden går dubbelt så snabbt här också, för det känns verkligen så. 11 fjuttiga dagar kvar, sen är det vinter igen 😫.

Tiden här har som förra gången varit fantastisk. Det har varit annorlunda men som sagt, fantastiskt. Ett helt land går inte att upptäcka på några veckor, men självklart gillar vi vissa platser mer än andra. Rotorua är ett sånt ställe, det ska inte vara helt omöjligt att komma tillbaka inom en inte allt för avslägsen framtid😉.

💖💖💖

Tänk så bra man har det egentligen. Vi spenderade något dygn utan wi-fi och ett par utan elektricitet i husbilen. Då blir man liten kinkig och tycker att det mesta är obekvämt. Skäms på mig, det funkade hur bra som helst!

På nyårsafton drog vi mot East Cape för att fira nyåret på 178,5 E breddgraden. Dvs ganska nära datumgränsen, eller ja där den borde gå i alla fall. Vi kom till East Cape camp ground, endast en uppställningsplats egentligen, och ställde bilen så vi hade utsikt över havet 🤗

Vi var inte ensamma på platsen, och det fortsatte att komma folk hela dagen. Vi hade hamnat i backpacker land, det spelades rugby och dracks öl i högan sky. Själv satt jag i en stol bakom husvagnen och njöt av havsutsikten och vinden som blåste husbilsgardinerna i horisontellt läge. Leif var glad så länge ölen värmde, sen började Flensbon frysa 🤦‍♀️

Det finns ingen personal på den här enkla campingen, så man betalar i en honesty box. Här litar man på folk minsann, och det går att lita på folk. På många campingar ser man telefoner ligga på laddning i offentliga utrymmen helt utan tillsyn, det skulle knappast funka i Sverige.

Vi hade tänkt grilla på kvällen, men det blåste så mycket så det blev finmiddag i husbilen i stället, vi drack vin och käkade några mackor, det gick bra det också 😆

Eftersom vi varken hade wi-fi eller elektricitet blev det en tidig kväll. Jag har gett mig på ett provabonnemang att lyssna på ljudböcker, det har jag gjort nu innan jag somnar. Jag har haft abonnemanget i en månad och har precis hunnit lyssna färdigt på den första boken, abonnemanget går ut i morrn! HUR GÖR folk när de lyssnar på ljudböcker, när har de TID att lyssna på 12 timmar ljudbok? Det är ju en omöjlighet!! Jag har i alla fall kommit fram till att det där med ljudbok är en nymodighet som inte passar mig 👵

Inatt hade vi tänkt fota stjärnor, klockan var satt på 03.00. Inte en stjärna i sikte, det var igenmulet 🙁 Så i stället gick upp i 5-snåret för att kolla soluppgången. Den var vacker, synd bara att det inte blir lika vackert på bild.

Vi lättade ankar strax efter soluppgången för att nu åka västerut igen. Vi har bestämt att vi åker tillbaka över Rotorua, till Hamilton och vidare till Auckland innan hemfärd om två veckor. Vi körde hela vägen till Rotorua, det blev drygt 35 mil, så nu är vi tillbaka i Bay of Plenty. Här trivs vi, men när vi kom fram till campingen vi brukar bo på här i Rotorua så möttes vi av skylten ”Fully booked”. Efter en lång dags körning är det lite surt att behöva planera om och uppsöka en annan camping. Högsäsongen har kickat in ordentligt nu, så det var inte så konstigt egentligen.

Skam den som ger sig! Jag övertalade Leif att vi skulle gå in i receptionen och kolla när de ev kunde ha en plats för oss. Tänka sig – de hade fått en avbokning för en halvtimme sen 🤗😆 Vi fick en jättebra plats nära alla fasciliteter, så här blir vi kvar i fyra dygn. Ska bli skönt att slippa byta plats på några dagar.

Hoppas alla hade en lika trevlig nyårsafton som jag hade och jag hoppas också att 2018 blir ett kanonår för alla och envar💕

Gonatt från Rotorua🇳🇿

Morepork Nest

I dag vaknade vi till vackert väder, härligt att kunna öppna dörren till husbilen och känna värmen från sommaren. Idag är det vilodag, inget speciellt planerat. Vi står med husbilen i trädgården på Morepark Nest. Många backpackers här så det är tält kors och tvärs på gräsmattan, dock ingen elektricitet till husbilen, men utmärkt wi-fi när man sitter på altanen.

Lunch

Runt lunch tar vi en tur med husbilen och hamnar på East Cape Manuka Company Café. Ett mysigt ställe som serverar enklare måltider, fika och säljer Nya Zeelands berömda Manuka honung. Vi käkar lunch i caféträdgården och botaniserar runt bland deras produkter, som vi konstaterar är svindyra.

Efter lunch åker vi ner till stranden, det har mulnat på och det kommer några regnstänk, men vad gör det när lastbilschaufför Sjölund baxar ner husbilen ända ner till stranden så vågorna vrålar i öronen när man öppnar passagerardörrn. Underbart!! Lite fotande och stenplockande senare sätter vi oss i bilen igen och far i väg till byns enda butik och köper lite snacks 😆

I morgon drar vi vidare till East Cape där vi som först i världen välkomnar 2018. Det är mitt ute i obygden, så där finns varken el till husbilen eller wi-fi. Däremot har vi hört att det finns fler än vi som vill fira in 2018. Eftersom det inte blir något bloggande i morgon vill jag passa på att önska alla ett gott nytt år. Tänk på våra kära djur och strunta i alla raketer, umgås och skåla i stället. All kärlek från Nya Zeeland ❤️

Blir inte bloggat när wi-fi suger. Konstigt nog hittar Leif wi-fi som funkar för hans dator och telefon, men inte jag. Han har säkert ett SIM-kort inopererat nånstans som inte jag får tillgång till 😆

Vad har hänt sen sist då? Från Napier åkte vi till Riverside Motorcamp i Wairoa. Ett sömnigt litet samhälle där vi lyckades hitta en mack med NZ förmodligen dyraste diesel. Men måste det tankas så måste det. Det enda som hände i Wairoa var att vi blev dyblöta på väg till affären. Det var uppehåll när vår promenad började, men inte långt från campingen började det att spöregna, inte kul. När vi kom in i affären sprang en kuf i fatt oss och erbjöd sin rock som skydd för regnet. Han ville väldigt gärna bjuda på öl också. Vi tackade vänligt men bestämt nej till det. Vi handlade det vi skulle ha och gick tillbaka till campingen, och blev dyblöta igen.

🤦‍♀️

Innan vi åkte vidare på morgonen mot Gisborne var jag bara tvungen att fota ”camper going christmas crazy” 😵

Färden mot Gisborne går via State Highway 2, typ näst största ”motorvägen” i Nya Zeeland. Men det är en slingrande väg som går från havsnivå till flera hundra meter över havet. Vi kommer till Gisborne, käkar lite, kollar I-site och jag köper en Pandora fern charm till mitt armband i en butik. Men inget i stan lockar så vi bestämmer oss att åka vidare mot Anaura.

Yeey

Den vägen går längs kusten, och vilka vyer vi ser. Stilla Havet rasar öster om oss, vattnet skummar och vinden skakar husbilen, fy tusan va härligt. Vi stannar till på några ställen och jag bara njuter av vinden, havet, naturen och livet! Det ska kännas att det är väder! 30 grader, sol och vindstilla är för mesar 🤣

Vägen från Highway ut till Anaura Bay slingrar sig längs en bergssida, och rätt som det är så öppnar sig bukten och utsikten gör att man blir mållös. Foton ger inte rättvisa till den fantastiska vyn som öppnar sig.

Campingen är väldigt enkel men närheten till stranden och havet ger den toppbetyg. Folk är vänliga och det blir alltid att man byter några ord när man träffas. Vi fick till lite stjärnfotografering mitt i natten, och vi fick uppleva stormen som passerade förbi under sista natten vi var där. Många som bodde i tält fick förankra sina linor både kors och tvärs medan vi bara höjde värmen lite och vaggades till sömns när vinden skakade husbilen 🤗

Det var i Anaura Bay James Cook landsteg 1769 för första gången. Européer hade varit i Nya Zeeland tidigare men Cook var den som kartlade Nya Zeelands kuster.

I morse lämnade vi vackra men blåsiga och lite duggregniga Anaura Bay, nu är siktet inställt på Te Araroa. Det är bara dryga tio mil dit, men som vanligt tar det sina dryga tre timmar. Vi stannar i Te Puia Springs för frukost, kassörskan hade nog hellre stått i kassan ute i Sibirien, nån mer uttråkad människa vet jag inte om jag sett nån gång.

Puhutukawa tree

I Te Araroa får vi välja vår egen spot, sen åker vi in i samhället och bunkrar lite (ja öl till Leif då såklart 😆) På vägen tillbaka åker vi förbi världens förmodligen största Puhutukawa-träd, även kallat Nya Zeelands Christmas Tree. Tyvärr verkade det ha blommat färdigt, men träden är otroligt vackra när de står i blom.

Nu har vi parkerat på campingen, här ska vi vara i två nätter. Vi hoppas på bättre väder, för på nyårsafton drar vi till East Cape för att närvara vid 2018 års första soluppgång🇳🇿🌞.

Skitcamping

Vad hände igår då? Svar: Inte mycket alls. Vi låg kvar på samma camping vi varit på i två nätter, Kennedy Park Resort Napier. En riktig skitcamping om jag får säga så. Men det var den bästa i närheten av Napier. Vi låg på den campingen förra året, men då hade vi inte samma behov som vi har i år, så dåtyckte vi den var okej. De stoltserar snyggt på hemsidan att de har FREE WI-FI, och vi väljer ofta såna campingar eftersom vi båda bloggar och jag vill Skypa med barnen emellanåt. De hade ett värdelöst wi-fi som knappt gick att logga in på, och kunde man göra det blev man utslängd lika fort. När vi påtalade det så var personalen rätt förstående, men ville så klart bortförklara. Då klev Mr Computer/Network specialist Sjölund in i samtalet, och DÅ var det ingen som hade nåt att komma med. Då var det bara att hålla med om att nätverket var värdelöst.

Vet ni vad en i receptionen tyckte jag skulle göra? Jo, maila in ett klagomål! Fatta ironin, MAILA in ett klagomål när det inte finns något nätverk som fungerar 🤦‍♀️

Handikappsduschen såg vid första anblick exemplarisk ut. En toalett i samma utrymme som duschen, sittbänk, handdusch som gick att höja och sänka och stor plats för rullstolen. Vad hände då när man satte igång duschen? Jo, vattnet rann inte undan och höll man inte upp fötterna satt man till anklarna med bläigt duschvatten. Toarullen satt heller inte fast, så den var ju nån och snodde på nätterna så det inte fanns någon på morgonen.

Vi testade inte poolen, bbq, köket eller restaurangen. Men av det vi ville använda campingen till så får den 0 i campingbetyg av oss. Men men, som campare är man ju anpassningsbar 😆😇

Gårdagens väder var lite väl varmt. Jag mår ju inte så bra av värme, och till slut åkte kylvästen fram. När jag fick ner temperaturen var jag så slut så jag somnade en stund.

På kvällen grillade vi, och det är alltid gott.

I morse när vi vaknade så regnade det. Inte så jättekul men luften var skön att andas. Vi hade bestämt att vi skulle åka vidare norrut längs östkusten, till Wairoa.

Starbucks breakfast

Först åkte vi in till Napier och åt frukost på Starbucks, därifrån tog vi State Highway 2 mot Gisborne. Till Wairoa var det drygt 11 mil men det tog hela tre timmar att köra dit. Vägen slingrade sig fram, från havsnivå upp till över 300 m höjd och ner igen. Och inte bara en gång utan det var slingerväg både kors och tvärs.

Väl framme vid Riverside Motor Camp slutade det regna och vi fick en bra plats att parkera på. Lunchen intogs och eftersom det fortfarande var lite blött ute satt vi i husbilen och åt vår utsökta färdig-lasagnebitar med tabbouleh. Duger åt oss🙋🙋‍♂️

Nu ska vi fundera på vad vi ska hitta på, och hur vi ska planera resterande väg upp till East Cape där vi ska tillbringa nyårsafton 🌟🇳🇿.