Life goes on

Mm… eftermiddagsfika på Espresso House är alltid trevligt och mysigt med en kär vän. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag skippade lunchen eftersom jag var sugen på nåt gott till eftermiddagskaffet. Bagel fick det bli, bakad på fullkorn och surdeg, fylld med BBQ-sås, kyckling, färskost, tomat, ruccola och rödlök. Mums så gott. En stund i alla fall 😲Jag har inte riktigt koll på alla mina lemmar nuförtiden, jag tappar saker, krånglar med fingrarna och numer går jag aldrig utan kryckor om jag inte använder rullstolen.

Kyckling&hickorybagel

Jag kände att nåt var på gång när jag skar i mackan, hade väl fått i mig knappt en tredjedel av den. Då låser sig händerna på nåt sätt och jag känner att nu har jag inte koll riktigt. Mackan började glida av fatet, eller rättare sagt, jag svepte den av fatet. Jag förstod att den skulle åka av bordet. I mitt tafatta försök att rädda min sena lunch försökte jag vifta till härligheten, och viftningen funkade ganska bra, men åt fel håll. Bestick, fat och så klart mackan hamnade med ett högljutt klirr på golvet strax efter att allt smekt min lår och knä på nerfarten. Så lite färskost och rödlök bildade en fläck strax ovanför knät på byxorna, lite stänkte på skorna på nervägen också.

Mackan såg väldigt sorglig ut där den låg nedanför bordet, men kycklingbiten som hamnat på rätt köl på golvet hade fortfarande ett vackert mönster av hickorysås på sig. Suck, det var den lunchen. Tur att jag hade en hallonrawboll och mitt kaffe kvar att njuta av. Nu när jag känner efter så är jag nog lite hungrig fortfarande. Som tur var hade jag så trevligt sällskap, så efter att ha svept in de utspridda resterna av mackan i servetter så fortsatte vår fikastund.

Nu är det drygt 40 dagar kvar till NZ take off. Igår investerade vi i nya resväskor. Man behöver ju ha med sig en hel del när man ska ut och resa i sex veckor. Och eftersom vi ska resa i husbil så bör man väl anamma campingtraditioner. Vi inledde det hela med att köpa likadan resväskor. Leif vägrade att köpa en, vad jag tycker var ett självklart val, rosa väska. Han kanske behöver lite tid på sig att bejaka sin kvinnliga sida 😆 Det blev en grå för honom i stället. De är himla snygga ihop, ja väskorna alltså 😲

I morrn  blir det ett besök hos polisen, jag behöver nytt pass. Undrar om man skulle passa på att ansöka om ett “stay forever”-visum hos NZ embassy i Bryssel samtidigt? 🇳🇿🤗

 

Jaxon💖

Tiden läker alla sår sägs det. Ja jo, så är det väl men nog sjutton blir det ärr kvar. Jag har kommit över den värsta chocken av Jaxons bortgång, men det värker i ❤️ av att jag saknar honom. Han finns med i tankarna mest hela tiden och jag tror Judith saknar honom. Hon har tagit över en del av hans vanor, hon går samma väg till matskålen som han gjorde och hon har börjat “prata” mycket mer. Det var Jaxon som lärde henne det. Han är så saknad💖💖💖

Nu känns det som jag skrivit färdigt för idag. Men hur avslutar man ett inlägg lite fyndigt och snyggt sådär.. ?Typ “over and out” eller kanske “jamen hejdå”?

Med senaste veckans turbulens på nätet med en massa #metoo hashtaggar så avslutar jag med min favorithashtag och några tankar på älskade Jaxon.

#bekindalways

❤️😿❤️

2 tankar kring ”Life goes on

  1. Bibbi

    Jävla macka som inte kan sköta sig och ligga still och bita sig fast i tallrikskanten. Den fick skylla sig själv som hamnade på golvet.
    Du och Leif är också snygga ihop precis som väskorna. Rosa är skitsnyggt.
    Jag tycker tiden går så fort när jag tittar på er nedräkning. Ni ska ju snart iväg. Jisses.
    Förresten vill jag träffa dig snart igen så du får komma med förslag på dag och tid när du känner att du har tid, ork och lust.
    Kram till dig och dina två gossar.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.