Jag känner redan vemod. Vemod för att lämna den här platsen, det här landet, den här semestern och det här enkla livet.

Men jag är så glad att jag kunnat göra den här resan och än är det några dagar kvar innan jag behöver packa ihop allt och städa ur husbilen, husbilen som varit mitt hem de senaste tre veckorna och som har varit ett enkelt boende och samtidigt helt fantastiskt.

Jag längtar hem till barnen, men någonstans hoppas jag att det ligger ett par miljoner kronor och väntar på mig därhemma och då vet jag precis vad jag skulle göra, boka en ny resa till NZ på en gång. Det är så spännande att se var man hamnar i landet då.

Det finns så otroligt mycket mer att uppleva här, det känns som den här resan mest varit att åka runt och kika på vilka möjligheter som finns inför nästa resa. Det här skulle bli min once-in-a-lifetime-resa, och det har det också blivit. Första intrycket är redan inpräntat och mötet med landet går inte att göra på nytt med osedda ögon, men jag har i alla fall hittat mitt drömresmål. Nu är inte jag någon globetrotter i vanliga fall, men nu vet jag i alla fall vad jag vill se och uppleva. Nu gäller det bara att klura ut hur och när nästa resa ska bli 🙂

Nu har vi kommit till Auckland där vår resa slutar, i morgon blir det lite sightseeing och på onsdag kväll går flyget hem. Hem till ett vintrigt Sverige, de säger att borta bra men hemma bäst… vi får väl se.

Fullmånen lyser och visar på nåt sätt att nu är resan fullföljd, nu är det bara hemresan som återstår. Jag har sett på bloggstatistiken att det faktiskt varit några som läst det jag skrivet och det känns jättekul, tack till er!

Nu  lär det inte hinnas med några fler blogginlägg innan hemresan, kanske jag fortsätter hemifrån och lägger upp fler bilder från den här resan och kanske planerna på nästa resa 😉

Gonatt och over and out från Nya Zeeland.