Ja, så ställde vi om klockan till sommartid. Dagen känns längre när ljuset dröjer kvar på kvällen. Idag, söndag, är väl den dagen man märker tydligast att klockan är framflyttad en hel timme. Vid 19.30 var det fortfarande ljust ute, och nu kan man tro på att våren är på väg på riktigt.

Solen har varit framme en stor del av dagen, vi var till Slagstaglass och jag åt årets första nougatsnäcka i solen. Det var dock lite kyligt, så vi satt i bilen och smaskade. Men det gjorde inget för nu är the swedish ice cream season invigd.

Den här dagen har verkligen fått mig att längta till Nya Zeeland. Det är snart två månader sen vi kom hem, men bara 252 dagar kvar tills vi åker igen. Idag blev jag påmind om sommarkvällarna i december down under och isglassen vi slurpande i oss de varmaste dagarna. Först blir det en sommar i Sverige, sen kör vi en repris i december till och med halva februari. Som jag längtar. Om allt går som tänkt får vi Sverigebesök i huset vi ska bo i, ska bli så himla trevligt!💕

I går var vi till E18 (inte motorvägen, utan Eleonoragatan 18) på Neuroförbundet Eskilstunas årsmöte. Det slutade med att jag blev invald som suppleant till styrelsen och så blev det smörgåstårta och kaffe efter mötet.

Mötet började kl 14, men någon jag känner (börjar på L och slutar på eif) fick för sig att det började kl 12. Blåögd och lite tillbakadragen som man är (😆😆😆) så ifrågasatte jag ju inget. Så när vi kom till lokalen så var det ju fortfarande igenbommat. Så vi åkte till Janeling och tog oss en fika, mysigt värre. Så ingen skada skedd, vi kom till mötet vid 14, så det blev som vi tänkt oss.

Efter årsmötet åkte vi ut till Näshulta och besökte Simon och Tilda. De bygger sitt nya hus på tomten bredvid lilla huset de bor i nu och jisses vilket fint hus de kommer att flytta in i. Stommen är rest och S & T hade själva satt in ett par fönster under dagen. Går allt som planerat så kan de flytta in till midsommar. Jag är så stolt över de små lillfisarna som nu blir vuxna på riktigt, gullungar ❤❤❤.

Idag luftade vi Sparken, ett första test och det gick jättebra. Ja, DJI Spark är alltså en drönare med filmkamera som är vår senaste gadget i samlingen. Nästa helg blir det mer flygande och då ska vi filma lite också. Sparken var väldigt stadig att styra så höll man bara tungan rätt i mun så kunde man landa den precis var man ville. Kan ju tillägga att jag höll tungan mer rätt i mun än vissa andra (börjar på L och slutar på eif, som av någon anledning hamnade utanför  landningpunkten så drönaren välte). Som förste styrman blev jag lite stolt när mina manövreringar med manöverpanelen gick alldeles prickfritt 🤣✌

Vi har haft en kanonhelg och ser nu fram emot påsken då både Robin och Leif har ledigt i fyra dagar.

Jag är, om det finns nåt sånt ord, musikperiodare. I perioder har jag lyssnat på musik från morgon till kväll. Jag är dock ingen telefonlyssnare, dvs går med headphones inpluggade i öronen. Oftast lyssnar jag aktivt, dvs letar efter en speciell låt som jag vill höra just då. Eller som ikväll innan jag ska somna, lyssnar på en av min låtlistor på Spotify.

Jag har en salig röra i mina låtlistor, allt från dansband till hårdrock. Musik handlar så mycket om humör för mig. Kvällar som nu, innan jag ska somna, blir det oftast lågmälda låtar. Jag ska länka några nedan. Musik handlar mycket om känslor och minnen också. En gammal låt från förr kan få mig i en särskild sinnesstämning. Det är inte säkert jag har något bildminne, men en känsla som ger en ledtråd om vad som försegick i mitt liv just vid det tillfället.

För många år sen, innan Spotify och andra musiktjänster, hände det att jag la mig på vardagsrumsgolvet, pluggade in hörlurarna i stereon och startade min favoritCD. Jag har de allra flesta CDn kvar, men jag har inte lyssnat på dem på flera år. Varför vet jag inte… Varför jag har dem kvar vet jag inte heller. De flesta är ju väldigt lättillgängliga på annat sätt. Men det är som mina böcker, jag har kvar de flesta jag läst. De tar onödig plats, men mina CDn och böcker vill jag så gärna behålla.

Jag lyssnar inte på Håkan Hellström, Kent (utom nån enstaka låt) eller Thåström. Det finns ju vissa artister som de flesta gillar, men ne, inte jag. Jag tror det beror mycket på artistens röst. Texter har jag inte lyssnat på så mycket, jag lyssnar mer på rösten, och melodin. Det ska liksom kännas skönt att lyssna på musik.

Jag saknar att bugga, mina ben fixar inte det längre. En rejäl buggarlåt kan va härlig att lyssna på, men mer när man kunde svänga runt i en bugg än nu.

Här är några låtar jag gillar, men det är bara en fjärt i rymden, kvällar som denna så scrollar jag igenom mina Spotifylistor hejvilt.

“There is a song for every mood”

Christina Perri – A thousand years
James Arthur – Naked
Daughtry – Crawling back to you

Märker att det inte finns en chans att länka till alla olika artister jag lyssnar på, men det gör ju inget, jag har ju låtarna i mina Spotifylistor🎵😀